Riddags
Bosse och Kalle
Länge sen sist....
Igår var PE ute och red för första gången på flera år. Som han har längtat efter det. Han hade ju egen häst i flera år när han bodde i Skåne (förra gången) så han var ju ingen nybörjare precis. Men jag tror ändå han kände sig som en sån – åtminstone idag, för han stapplar sig fram här hemma och ojar sig för varje steg han tar. 
Haha …, jaså, han är rent ”lämmen”!
Kul när man gör nånting som man har längtat efter länge.
Hälsa herr Ryttaren!
Ha, ha…. ja nog är han rejält ”lämmen” alltid!
Jag är såååå glad för hans skull, jag vet hur mycket han längtat.
Härligt PE!!
Men hej Anitha!
Kul att höra från dig!
Jadu, jag förstår att du längtar tillbaks!
Tänk för ett år sedan läste jag din blogg och njöt av vårtecknen du visade och längtade hit!
Vi trivs så otroligt bra här, och vi saknar INTE den långa vintern i norr!
Vänner och släkt saknar man ju däremot, men jag har svårt att tro att vi nånsin flyttar norrut igen. Klimatet här är ju helt underbart!
Ha det bra nu i snön!
Kram Camilla